PPI ökar risken för demens - B12?

03.05.2019

Mange av oss bruker eller har brukt PPI som Nexium eller Esomeprazol. Her er det en kvinne som som har tatt kontakt med legen sin ang.PPI bruk og risikoen for utvikling av demens. Legen kontakter Relis for å få klarhet i om det er i forbindelse med malabsorbasjon av B12 og risikoen med det.

SPØRSMÅL: En patient med rädsla för minnessjukdom har pratat med väninna som är läkare i USA som sagt att PPI, framförallt omeprazol ökar risken för demens. Och att det finns PPI med mindre risk. Är det malabsorbtion av B12 och ev. risker med det som menas? Finns det andra risker med PPI och demens? Vilken PPI kan USA-läkaren ha menat har mindre risk för demens?

SVAR: Sammanfattning
Ett stort antal epidemiologiska studier har undersökt den eventuella risken för utveckling av demens vid behandling med protonpumpshämmare. P.g.a. de motsägelsefulla resultaten, där olika studier har påvisat antingen en ökad risk, en minskad risk, eller oförändrad risk för utveckling av demens går det i dagsläget inte att avgöra om behandling med protonpumpshämmare påverkar risken för demensutveckling.
Svar
Vissa epidemiologiska studier har rapporterat ett misstänkt samband mellan behandling med protonpumpshämmare och utveckling av demens. I en studie ingick data från drygt 15000 patienter =40 år utan demens (1). Studien jämförde risken för att diagnosticeras med demens (alla typer) mellan de som förskrevs en protonpumpshämmare (n 8000) eller inte förskrevs en protonpumpshämmare (n 8000). Under uppföljningstiden på dryg 8 år var risken för demens något högre bland de som förskrevs en protonpumpshämmare (hazard ratio [HR] 1,22; 95% konfidensintervall 1,05-1,42). Protonpumpshämmarna analyserades enbart som grupp.
I en annan epidemiologisk studie jämfördes risken för utveckling av demens hos individer =75 år som antingen hade förskrivits protonpumpshämmare eller inte (2). Risken för utveckling av demens var högre för de som hade förskrivits protonpumpshämmare (n 3000) jämfört med de som inte hade förskrivits sådana läkemedel (n 70000), HR 1,44 (95% konfidensintervall 1,36-1,52). I denna analys sågs ingen skillnad i risk mellan olika protonpumpshämmare.
I en tredje epidemiologisk studie jämfördes risken för utveckling av demens hos patienter =75 år som antingen hade förskrivits protonpumpshämmare eller inte (3). Risken för utveckling av demens var högre hos de som förskrevs protonpumpshämmare (n=713) jämfört med de som inte hade förskrivits dessa läkemedel (n=2363), HR 1,38 (95% konfidensintervall 1,04-1,83). Protonpumpshämmarna analyserades enbart som grupp.
Vi har inte hittat några uppgifter om att den eventuella risken för demensutveckling skulle skilja sig åt mellan olika protonpumpshämmare.
En föreslagen mekanism till de ovanstående fynden är ökat uttryck av Aß-peptider i hjärnan, vilket har observerats hos möss exponerade för lansoprazol (4).
Flera efterföljande epidemiologiska studier samt en metaanalys har dock inte kunnat bekräfta en ökad risk för demens vid behandling med protonpumpshämmare (5-12). Det finns även två epidemiologiska studier som visat på en minskad risk för demens (13, 14).
P.g.a. de motsägelsefulla resultaten, där olika studier har påvisat antingen en ökad risk, en minskad risk, eller oförändrad risk för utveckling av demens vid behandling med protonpumpshämmare, går det i dagsläget inte att avgöra om behandling med protonpumpshämmare påverkar risken för demensutveckling.

Referanser

  1. 1. Tai SY, Chien CY, Wu DC, Lin KD, Ho BL, Chang YH, Chang YP. Risk of dementia from proton pump inhibitor use in Asian population: A nationwide cohort study in Taiwan. PLoS One. 2017 Feb 15;12(2):e0171006.
  2. 2. Gomm W, von Holt K, Thomé F, Broich K, Maier W, Fink A, Doblhammer G, Haenisch B. Association of Proton Pump Inhibitors With Risk of Dementia: A Pharmacoepidemiological Claims Data Analysis. JAMA Neurol. 2016 Apr;73(4):410-6.
  3. 3. Haenisch B, von Holt K, Wiese B, Prokein J, Lange C, Ernst A, Brettschneider C, König HH, Werle J, Weyerer S, Luppa M, Riedel-Heller SG, Fuchs A, Pentzek M, Weeg D, Bickel H, Broich K, Jessen F, Maier W, Scherer M. Risk of dementia in elderly patients with the use of proton pump inhibitors. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci. 2015 Aug;265(5):419-28.
  4. 4. Badiola N, Alcalde V, Pujol A, Münter LM, Multhaup G, Lleó A, Coma M, Soler-López M, Aloy P. The proton-pump inhibitor lansoprazole enhances amyloid beta production. PLoS One. 2013;8(3):e58837.
  5. 5. Huang ST, Tseng LY, Chen LK, Peng LN, Hsiao FY. Does Long-Term Proton Pump Inhibitor Use Increase Risk of Dementia? Not Really! Results of the Group-Based Trajectory Analysis. Clin Pharmacol Ther. 2019 Mar 12.
  6. 6. Li M, Luo Z, Yu S, Tang Z. Proton pump inhibitor use and risk of dementia: Systematic review and meta-analysis. Medicine (Baltimore). 2019 Feb;98(7):e14422.
  7. 7. Imfeld P, Bodmer M, Jick SS, Meier CR. Proton Pump Inhibitor Use and Risk of Developing Alzheimer's Disease or Vascular Dementia: A Case-Control Analysis. Drug Saf. 2018 Dec;41(12):1387-1396.
  8. 8. Hwang IC, Chang J, Park SM. A Nationwide Population-Based Cohort Study of Dementia Risk Among Acid Suppressant Users. Am J Geriatr Psychiatry. 2018 Nov;26(11):1175-1183.
  9. 9. Park SK, Baek YH, Pratt N, Kalisch Ellett L, Shin JY. The Uncertainty of the Association Between Proton Pump Inhibitor Use and the Risk of Dementia: Prescription Sequence Symmetry Analysis Using a Korean Healthcare Database Between 2002 and 2013. Drug Saf. 2018 Jun;41(6):615-624.
  10. 10. Wod M, Hallas J, Andersen K, García Rodríguez LA, Christensen K, Gaist D. Lack of Association Between Proton Pump Inhibitor Use and Cognitive Decline. Clin Gastroenterol Hepatol. 2018 May;16(5):681-689.
  11. 11. Lochhead P, Hagan K, Joshi AD, Khalili H, Nguyen LH, Grodstein F, Chan AT. Association Between Proton Pump Inhibitor Use and Cognitive Function in Women. Gastroenterology. 2017 Oct;153(4):971-979.e4.
  12. 12. Taipale H, Tolppanen AM, Tiihonen M, Tanskanen A, Tiihonen J, Hartikainen S. No Association Between Proton Pump Inhibitor Use and Risk of Alzheimer's Disease. Am J Gastroenterol. 2017 Dec;112(12):1802-1808.
  13. 13. Goldstein FC, Steenland K, Zhao L, Wharton W, Levey AI, Hajjar I. Proton Pump Inhibitors and Risk of Mild Cognitive Impairment and Dementia. J Am Geriatr Soc. 2017 Sep;65(9):1969-1974
  14. 14. Booker A, Jacob LE, Rapp M, Bohlken J, Kostev K. Risk factors for dementia diagnosis in German primary care practices. Int Psychogeriatr. 2016 Jul;28(7):1059-65.