Anemier og blodprøver

22.02.2019

Lyst til å lære mer om anemier og tolkningen av de ulike blodprøver som inngår i utredningen, er dette en meget god oversiktsartikkel. Les og lær.

Anemi (Blodbrist)

Anemi även så kallat blodbrist innebär att man har ett lågt blodvärde (Hemoglobin-värde). Detta innebär att transporten för syre i blodet blir nedsatt då de röda blodkropparna och framförallt hemoglobinet står för syretransporten i kroppen. Vid anemi kan man ha symptom såsom trötthet, andfåddhet och nedsatt koncentrationsförmåga. Det kan finnas flera orsaker till ett lågt blodvärde bland annat järnbrist och vitamin b12/folatbrist nedan kommer lite information om de olika typerna av blodbrist.

Järnbristanemi

Den kanske mest vanliga orsaken till anemi är järnbrist och drabbar framförallt kvinnor i fertil ålder, detta då kvinnor har regelbunden blodförlust på grund av menstruationer. Man räknar med att ungefär en tredjedel av världens kvinnor har anemi där järnbrist är den dominerande orsaken.

Cirka 70% av mineralet järn finns i de röda blodkropparna, där de i sin tur formar ett komplex med hemoglobinet som möjliggör syretransport i blodomloppet. Har man låga järnvärden får de röda blodkropparna med tiden också nedsatt syreupptagningsförmåga. De röda blodkropparna blir mikrocytära vid järnbristanemi, det vill säga att de är mindre än normalt detta då produktionen av hemoglobinet är nedsatt.

Speciellt för fertila kvinnor kan de vara bra att hålla koll på sina järndepåer, då låga nivåer kan orsaka anemi och i sin tur ge nedsatt energi, trötthet och muskelsvaghet. Järnbehovet ökar också vid graviditet då järn behövs för optimal utveckling av fostret, järnbrist kan påverka utvecklingen av olika vävnader och hjärnan hos fostret.

Har man järnbrist kan man öka intaget av järn som finns i olika näringsprodukter såsom kött, ägg, lever och blodpudding. Det kan även vara aktuellt med järntillskott eller vid svåra fall av järnbrist intravenös transfusion av järn.

Är man i medelåldern och oväntat upptäcker en järnbristanemi som man inte haft tidigare är det viktigt att man tar kontakt med vården och utreder bakomliggande orsak, detta då det kan bero på cancer i bland annat tarmen som tömmer järndepåerna och ger upphov till anemi.


Perniciös anemi

Perniciös anemi är en typ av anemi som beror på vitamin-b12 brist, denna anemi beror på en brist på proteinet IF(Intrinsic factor) i magkanalen som behövs för att absorbera Vitamin-b12.

Vitamin-b12 är viktigt för att producera nya röda blodkroppar men är också viktig för nervsystemet. Till skillnad från järnbristanemi så blir de röda blodkropparna makrocytära (megoblastisk anemi), alltså större än normalt, detta då Vitamin-b12 krävs för bra delning av cellerna.

Utöver anemi kan svår vitamin-b12 brist leda till påverkan på slemhinnorna som te.x inflammerad tunga (Glossit), problem i form av domningar stickningar eller nedsatt känsel, detta då vitamin B12 har en viktig funktion i nervsystemet. Har man perniciös anemi behöver man ersättning med vitamin B12 oftast via injektioner för att sedan övergå till tabletter.

Vitamin B12 brist kan också uppstå efter operationer som involverat tarmarna, som te.x gastric bypass, mag-tarm resektion för inflammatorisk tarmsjukdom.

När ska man testa sig för anemi?

Har man symptom som beskrivits ovan kan det vara bra att ta blodprov för att utesluta att man har en anemi som beror på en vitamin/mineralbrist, speciellt kan det vara vanligt bland unga kvinnor att ha järnbristanemi. Perniciös anemi är ovanligare men förekommer främst i de äldre och personer som har andra sjukdomar i botten, te.x inflammatorisk tarmsjukdom. Har man nytillkommen anemi är det av värde att söka sig till vårdcentralen för en helhetsbedömning detta för att hitta bakomliggande orsaker.

Anemi & Blodbrist symptom

Symptom för blodbrist/anemi beror mycket på hur snabbt det utvecklas. Det förekommer nämligen att patienter kan gå runt helt opåverkade trots extremt låga hemoglobin-värden. Symptomen ökar oftast med ett sjunkande hemoglobin-värde men är i sig inte helt anemispecifika. Vid symptom bör man ta prov. Några exempel på dessa symptom är följande:

  • trötthet
  • blodtrycksfall
  • hjärtklappning
  • svimning
  • avmagring

Symptom varierar i omfattning beroende på hur stor bristen är men även indiviuella variationer spelar roll. Olika personer kan uppleva helt olika symptom trots samma värde. Kroppen kan också anpassa sig till en låg nivå om blodbristen ökar långsamt. Du kan du få lindriga besvär trots en kraftig anemi.

Sällsynta anemier

Aplastisk anemi

Utöver bristanemier finns det sjukdom i benmärgen som kan orsaka anemier men är sällsynt, så kallat aplastisk anemi vilket innebär att kroppen har svårt att producera blodceller överhuvudtaget och man får låga vita- och röda blodkroppar samt låga blodplättar.

Hemolytisk anemi

Nedbrytning av röda blodkroppar kan orsaka något som skapas hemolytisk anemi. Det kan bero på många olika sjukdomar b.l a autoimmuna som attackerar eller genetiska sjukdomar som påverkar den röda blodkroppens utseende (hemoglobinopatier) såsom thalassemi och sickle-cell anemi.

Följande markörer testas för att indikera risk för anemi (blodbrist)

  • Hb (hemoglobin) LPK (leukocyter) TPK (trombocyter) MCH (hemoglobinmassa) MCV (Erytrocyter Medelcellvolym) EPK (erytrocyter) EVF (erytrocytvolymfraktion)


Hb (hemoglobin)

Vad är Hb (hemoglobin)?

Hemoglobin ("Hb") brukar också kallas för blodvärdet. Hemoglobin finns inuti de röda blodkropparna (erytrocyterna) och är det protein som binder syrgasmolekyler från inandningsluften i lungorna så att de röda blodkropparna sedan kan transportera ut syret till kroppens alla delar. Hemoglobin bidrar också till att de röda blodkropparna bibehåller sin rätta form så att de kan flyta så bra som möjligt genom blodkärlen. Ett lågt hb-värde kan var orsaken till anemi vilket ofta resulterar i trötthet.

Varför analyserar man Hb (hemoglobin)?

Hemoglobinvärdet ingår i ett blodstatus och är ett standardprov som ingår i de flesta hälsoundersökningar, eftersom ett avvikande hemoglobinvärde är vanligt förekommande vid många olika sjukdomstillstånd. Ett lågt hemoglobinvärde kan bland annat uppkomma då erytrocytproduktionen är nedsatt, vid en ökad destruktion av erytrocyter eller vid en blödning eftersom erytrocyter då förloras.

Ett högt hemoglobinvärde kan uppkomma då erytrocytproduktionen är ökad eller vid en sänkt plasmavolym (den del av blodet som är kvar när alla blodceller har avlägsnats) och det senare kallas ofta för ett "intorkningsvärde".

Högt hb-värde

Ett förhöjt hemoglobinvärde kan förekomma vid olika sjukdomstillstånd, vid en förändrad vätskebalans samt ses som en kroppslig anpassning till syrebrist. Den vanligaste orsaken till ett lätt förhöjt hemoglobinvärde är uttorkning. Vid uttorkning, t.ex. som följd av ett för litet vätskeintag eller för stora vätskeförluster, genom svettningar, diarréer eller kräkningar, koncentreras blodet och blir mer trögflytande och då höjs andelen röda blodkroppar och hemoglobinvärdet stiger sedermera. Som tidigare nämnt kallas detta för ett "intorkningsvärde" och med det menas att det förhöjda hemoglobinvärdet inte beror på en ökad produktion av röda blodkroppar utan på en sänkt plasmavolym (den del av blodet som är kvar när alla blodceller har avlägsnats).

I sällsynta fall då upprepade mätningar visar ett kraftigt förhöjt hemoglobinvärde kan orsaken vara en benmärgssjukdom som heter Polycytemia Vera (PCV). Sjukdomen medför att ett för stort antal röda blodkroppar produceras i benmärgen och EPK-, EVF- respektive hemoglobinvärdet stiger då kraftigt till följd av detta.

Lågt hb-värde

Ett lågt hemoglobinvärde (<130 g/L för män) kallas för blodbrist, eller så kallad anemi på medicinskt språk. En blodbrist kan uppkomma vid många olika tillstånd. Järnbrist är den vanligaste orsaken till blodbrist och detta kallas för en järnbristanemi .

En vanlig orsak till järnbristanemi är i sin tur olika typer av blödningar, t ex blödande hemorrojder. Blodbrist kan även uppkomma till följd av kronisk sjukdom och kallas då för "sekundär anemi" och exempel på sådana sjukdomar är reumatoid artrit (RA) samt inflammatorisk tarmsjukdom. Vid sjukdomar som ger inflammation ses ibland ett högt ferritinvärde till skillnad från vid en isolerad järnbristanemi då ferritinvärdet ligger lågt.

Andra orsaker till blodbrist är brist på ferritin, vitamin B12 och/eller Folsyra folsyra samt långvarig alkoholöverkonsumtion. I sällsynta fall kan blodbrist orsakas av vissa former av blodcancer. Vid sådana tillstånd brukar dock flera olika celltyper i blodet vara kraftigt påverkade samtidigt.

Andra faktorer som påverkar Hb-analysresultat

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), sömnapné, storrökning och långvarig vistelse på hög höjd kan också ge ett förhöjt hemoglobinvärde. Detta beror på att en ökad produktion av röda blodkroppar sker då kroppen drabbas av en långvarig syrebrist. Kroppen kompenserar således för syrebristen genom att öka mängden tillgängliga transportörer av syre i blodet.

Bruk av anabola androgena steroider kan också öka mängden röda blodkroppar och sålunda påverka hemoglobinvärdet. Likaså kan bloddopning med hormonet erytropoetin (EPO) ge ett förhöjt hemoglobinvärde. Vissa mediciner, såsom vätskedrivande läkemedel, kan också påverka hemoglobinvärdet.

Vita Blodkroppar (Leukocyter)

Vad är vita blodkroppar (leukocyter)?

Vita blodkroppar, även kallade leukocyter, är celler som finns i blodet, det lymfatiska systemet, och i vävnader och är en viktig del av kroppens immunsystem.


Leukocyter hjälper till att skydda mot infektioner och spelar dessutom en roll i inflammation, allergiska reaktioner, och skydd mot cancer. Antalet vita blodkroppar anger koncentrationen vita blodkroppar i en persons blodprov. Det är ett test som bland annat ingår i en fullständig blodstatus som ofta används i en allmän utvärdering av en persons hälsa.

Blod består av några olika typer av celler som är vävda i en vätska som heter plasma. Förutom leukocyter så finns det röda blodkroppar och blodplättar. Alla dessa celler bildas i benmärgen och släpps därefter ut i blodet.

När det finns en infektion eller en inflammatorisk process någonstans i kroppen producerar benmärgen fler leukocyter, släpper ut dem i blodet, och genom en komplex process så flyttar de till platsen där det finns en infektion eller inflammation. Så fort infektionen eller inflammationen har minskat så avtar produktionen av leukocyter i benmärgen och antalet vita blodkroppar sjunker till normala nivåer igen.

Varför behöver man analysera vita blodkroppar (leukocyter)?

Man analyserar sitt LPK för att få reda på sin koncentration av leukocyter. Förutom infektioner och inflammationer, finns ett antal faktorer som kan påverka produktionen av leukocyter i benmärgen och överlevnaden av leukocyter i blodet. Dessa faktorer kan till exempel vara cancer eller en immunsjukdom, vilket resulterar i antingen ökat eller minskat antal leukocyter i blodet. Antalet vita blodkroppar, tillsammans med de andra komponenterna i en blodstatus, varnar en till eventuella hälsoproblem.

Om resultaten indikerar ett problem, så finns det ett brett utbud av andra tester som kanske bör utföras för att hjälpa fastställa orsaken. En läkare tar då hänsyn till individens symtom, sjukdomshistoria och resultatet från en fysisk undersökning för att bestämma vilka övriga undersökningar som kan vara nödvändiga. Till exempel, så kan det vara aktuellt att göra en benmärgsbiopsi för att utvärdera benmärgsstatus.

Vita blodkroppar - högt värde

Ses vid kroniska inflammatoriska processer, myeloprolifererande syndrom, funktionella trombocytdefekter, splenektomi.

Vita blodkroppar - lågt värde

Ses vid minskad benmärgsproduktion vid aplastisk anemi, leukemi, benmärgshämmande ämnen, brist på vitamin B och folat samt vid ökad konsumtion av autoantimedel, infektion, hemolytiska tillstånd, SLE, splenomegali, decimerad intravasculär koagulation (DIK). Trombocytaggregater i EDTA-röret kan ge falskt lågt trombocytvärde.

TPK (trombocyter)

Vad är TPK (trombocyter)?

Trombocyter är små fragment av celler, som är väsentliga för normal blodkoagulation. Ett trombocytundersökning kan användas för att screena för eller diagnostisera olika sjukdomar och tillstånd som kan orsaka problem med blodproppsbildning. Resultaten av en trombocytundersökning kan påvisa en blödningssjukdom, benmärgssjukdom, eller överdriven koagulering sjukdom, för att nämna några.

När en skada sker på ett blodkärl eller vävnad och det börjar blöda så hjälper trombocyter att stoppa blödningen via koagulation. Då skapas en trombocytplugg vid sårets öppning. Trombocyter måste fungera bra för att koagulering ska fungera. Om det inte finns tillräckligt med trombocyter, eller om trombocyterna inte fungerar som de ska, så kan inte en stabil trombocytplugg bildas och det kan orsaka att en person kan ha en ökad risk för kraftiga blödningar.

Trombocyter överlever i blodcirkulationen omkring 8 till 10 dagar, och benmärgen måste ständigt bilda nya trombocyter för att ersätta dem som bryts ned, används upp, eller går förlorade genom blödning. En undersökning av antalet blodplättar i blodet med ett trombocytantal kan hjälpa till att diagnostisera en rad olika sjukdomar.

Vad visar TPK (trombocyter)?

En undersökning av trombocytantalet används för att detektera antalet trombocyter i blodet. Undersökningen av trombocyter utförs ofta som en del av en allmän hälsoundersökning. Testet kan användas som ett övervakningsinstrument för personer med underliggande sjukdomar eller som genomgår behandling med läkemedel som är kända för att påverka blodplättar. Det kan också användas för att övervaka de som behandlas för en trombocytbrist för att bestämma om terapin är effektiv.

Högt TPK-värde

Ses vid kroniska inflammatoriska processer, myeloprolifererande syndrom, funktionella trombocytdefekter, splenektomi.

Lågt TPK-värde

Ses vid minskad benmärgsproduktion vid aplastisk anemi, leukemi, benmärgshämmande ämnen, brist på vitamin B och folat samt vid ökad konsumtion av autoantimedel, infektion, hemolytiska tillstånd, SLE, splenomegali, decimerad intravasculär koagulation (DIK). Trombocytaggregater i EDTA-röret kan ge falskt lågt trombocytvärde.

MCH (hemoglobinmassa)

Vad är MCH?

Hemoglobin är proteinmolekylen i röda blodkroppar som transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader och för tillbaka koldioxid till lungorna. Hemoglobin har också en viktig uppgift när det gäller att se till att de röda blodkropparna behåller sin runda form, som gör att de obehindrat kan flyta genom blodådrorna. MCH är del i blodstatus som analyseras för att utreda blodbrist/anemi

Vad visar MCH?

För att kroppen ska syresättas på rätt sätt ska fungera bör hemoglobinhalten i blodkropparna vara på en lämplig nivå. MCH-testet är ett test av den genomsnittliga vikten av hemoglobin inuti de röda blodkropparna.

Högt MCH-värde

Höga värden ses vid megaloblastanemier beroende på brist av vitamin B12 och Folsyra. Icke-megaloblastanemier vid leversjukdomar och vid alkoholmissbruk, även utan leverskada. Anemiformer med normal MCH ses vid blödningsanemi, hemolytisk anemi i måttligt grad (högt antal retikulocyter ger förhöjt MCH), anemi vid njursvikt och vid de flesta anemier som är sekundära till inflammatoriska och neoplastiska processer.

Lågt MCH-värde

Låga värden ses vid järnbristanemi och talassemi.

MCHC (Mean Corpuscular Hemoglobin Concentration)

Vad är MCHC?

MCHC, som står för Mean Corpuscular Hemoglobin Concentration, är ett mått på hemoglobinkoncentrationen i de röda blodkropparna. Värdet är en kvot mellan hemoglobinvärdet och EVF-värdet (hematokrit). Vissa av våra laboratorier analyserar MCHC-värdet då de anser att MCHC är en känsligare markör än MCH för att upptäcka en järnbrist, medan andra laboratorier anser att MCHC-värdet inte ger så mycket mer information än vad enbart MCH-värdet ger och därmed inte erbjuder analysen.

Varför behöver man analysera MCHC?

Analys av MCHC-värdet ingår hos vissa laboratorier i ett blodstatus, som är en uppsättning av blodcellsmarkörer, vilka ofta tas i samband med en hälsoundersökning för att ge information om de olika celltyperna i blodet. MCHC-värdet kan analyseras t.ex. i samband med utredningar av blodbrist (så kallad anemi), eftersom värdet kan hjälpa till att kartlägga orsaken till blodbristen. Provet är närbesläktat med MCH som är ett mått på hur mycket hemoglobin som finns inuti de röda blodkropparna (se denna rubrik för ytterligare information).

Högt MCH-värde

Ett lätt förhöjt MCHC-värde (förutsatt att MCV-värdet ligger normalt) indikerar att blodkropparna är välfyllda med hemoglobin vilket oftast inte är relaterat till sjukdom.

Lågt MCH-värde

MCHC-värdet bör tolkas ihop med hemoglobin-, järn- och ferritinvärdet, där den senare är ett mått på kroppens järndepå. Ett lågt MCHC-värde kan ses vid en järnbrist, men det går ej att diagnosticera en järnbrist enbart på basis av ett lågt MCHC-värde. MCHC-värdet kan även vara sänkt vid vissa ärftliga tillstånd, så kallade talassemier, som även ger ett lågt MCV-värde. Långvariga sjukdomstillstånd eller kronisk inflammation kan också ge ett lågt MCHC-värde.

Andra faktorer som kan påverka analysvärdet

Lätt avvikande MCHC-värden kan även förekomma som en normalvariant. Referensintervallet innefattar 95% av en frisk försöksgrupp. Detta medför att 5% av friska individer hamnar utanför referensintervallet utan att det är kopplat till sjukdom. Detta kallas för en normalvariant.

MCV (Erytrocyter Medelcellvolym)

Vad är MCV?

Erytrocyter Medelcellvolym (MCV) är en markör som mäter den genomsnittliga röda blodcellsvolymen, med andra ord dess storlek. MCV är en del av ett blodstatus, och du kommer att se det rapporteras där tillsammans med andra åtgärder, dina röda blodkroppar, vita celler och blodplättar.

Vad visar MCV?

Du kan ha en hög eller låg MCV utan att ha en uppenbar sjukdom och utan att vara anemisk. Men en hög eller låg MCV ses ofta med anemi, när ditt blod har minskat antal röda blodkroppar och / eller hemoglobin. MCV är en användbar markör för att bestämma vad som orsakar anemi.

Högt MCV-värde

Höga MCV-nivåer kallas för makrocytisk, vilket innebär att de röda blodkropparna är större än normalt. En hög MCV tillsammans med anemi kallas makrocytisk anemi. Det kan ha en mängd olika orsaker, inklusive alkoholism, leversjukdom och brister i vitamin B12 och folat.

Lågt MCV-värde

Låga MCV-nivåer kallas för mikrocytisk, vilket innebär att de röda blodkropparna är mindre än normalt. En låg MCV tillsammans med anemi kallas mikrocytisk anemi. Det är oftast orsakat av järnbrist, eftersom röda blodkroppar är mindre än normalt på grund av avsaknad av hemoglobin. En låg MCV kan tyda på att du har haft inre blödningar som du kanske inte har varit medveten om, vilket är en viktig ledtråd för din läkare att utforska. Det kan också ses i blyförgiftning, inflammation och thalassemi.

EPK (erytrocyter)

Vad är EPK (Erytrocyter)?

EPK mäter mängden röda blodkroppar i blodet. Röda blodkroppar transporterar syre från lungorna till resten av kroppen, och återför koldioxid tillbaka till lungorna. Om EPK är låg (anemi), kan kroppen inte få det syre den behöver. Om nivån är för hög (ett tillstånd som kallas polycytemia) finns det en risk att de röda blodkropparna klumpar ihop och blockerar de små blodkärlen (kapillärerna). Detta gör det också svårt för de röda blodkroppar för att transportera syre.

Vad visar EPK?

EPK ingår som en viktig del i en hälsokontroll. Avvikelser från normala värden kan signalera blodbrist, anemi .

Högt EPK-värde

Höga värden ses vid polycytemi (polycytemi vera, syrebrist, intorkning).

Lågt EPK-värde

Låga värden ses vid anemi.

EVF (Erytrocytvolymfraktion)

Vad är EVF?

EVF (Erytocytvolymfraktion, även kallat hematokrit) är ett mått på andelen röda blodkroppar i blodet. Normala värden är 45 procent för män och 40 procent för kvinnor. De röda blodkropparna har till uppgift att transportera syre från lungorna ut till kroppens celler.

Vad visar EVF?

Ett onormalt lågt värde på EVF kallas anemi (blodbrist) medan ett onormalt högt värde kallas polycytemi. Anemi gör att kroppen inte syresätts på rätt sätt, medan polycytemi ökar risken för stroke och hjärt- och kärlsjukdomar. Professionella idrottares hematokritnivåer mäts som en del av tester för bloddoping eller dopning med erytropoietin (EPO); nivån hematokrit i ett blodprov jämförs med den långsiktiga nivån för idrottaren (för att ta hänsyn till individuella variationer i hematokritnivå) samt mot ett absolut tillåtna högsta (som är baserad på högsta förväntade nivåer inom befolkningen, och nivåer som orsakar ökad risk för blodproppar som leder till stroke eller hjärtinfarkt).

Högt EVF-värde

Höga värden ses vid polycytemi.

Lågt EVF-värde

Låga värden ses vid anemi. Minskad hematokrit med normalt antal erytrocyter kan ses under graviditeten, efter splenektomi och vid makroglobulinemi. Detta beror på ökad plasmavolym.